julafton, fortfarande, tyvärr.

Jag höll på somna i soffan förut mitt under Tomten är far till alla barnen, så så fort mormor och Anders hade gått och jag vaknat till tillräckligt mycket så sa jag att jag skulle gå och lägga mig och stängde in mig på rummet. Jag är inte särskilt trött längre, men håller på börja grina nåt otroligt.
Är jätteglad över julklapparna, tre första böckerna i Twilight-serien, massa pengar och smink. Jag tog inte en enda bild, hade egentligen tänkt dokumentera allting i bilder, men orkade inte.
Jag fattar inte varför jag inte kan bete mig som en normal människa, jag klarar verkligen inte av alla förväntningar som folk har på en när man fyller år eller när det är jul. På min födelsedag grät jag mer än gjort sammanlagt på flera år, och nu håller jag på att få ett riktigt jävla psykbryt. Jag vill skrika tills halsen blöder och jag vill bara åka iväg nånstans, varsomhelst, där ingen ställer miljoner krav på att man ska vara duktig. Jag klarar inte av alla familjehögtider, jag får bara ångest och kan inte njuta av stunden. Det jag önskar mig allra mest nu är en normal, fungerande familj.
Mina ben är trasiga och jag har ingenstans att ta vägen. Mest ångest får jag när jag är hemma, och var fan ska man ta vägen när det är i hemmet ångesten kryper till? Ändå får jag dåligt samvete när jag till exempel sover borta hela helgen, eftersom jag står min mamma ganska nära även fast jag helst av allt vill sparka skallen av henne.
Jag vill ha ork att umgås och klara av sånt här, men alla dagar på senaste tiden som tillbringats med familjen på diverse påhitt och celebrations har ju bara slutat med gråt och skrik. Jag har inte nerver nog att klara alla högtider.

Jag kanske kan rymma från mormor imorgon, träffa någon inne i stan. Jag vill träffa Jossan, som jag tycker jag träffar alldeles för sällan. Och Sandra, som jag nog träffar ännu mer sällan.
Kolla på kläder, fika, ha det mysigt bara. För pengarna jag fick på födelsedagen och i julklapp.

Sofia sitter och hostar i vardagsrummet. Kan inte dom jävla idioterna bara gå ut med hundfan så jag slipper höra mamma snubbla omkring i vardagsrummet? Jag har bara en förälder för tillfället, men inte ens hon kan bete sig ordentligt.

kommentarer

Ordbajsa här:

Namn:
Hej gullet, kommer du hit ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Här kan du skrika och gorma bäst du vill: